Även om jag börjat att gilla julen sedan jag fick Lilo så kan jag ändå känna att fasen vad skönt att julafton är över! Jag upplever mest stress och ångest under självaste julafton.
Och jag måste säga att den mysigaste stunden hittills inträffade sig för någon timme sen. Jag och Lilo soffmyser framför tv:n och jag sa att jag älskar henne (kommer att göra detta varje dag tills jag dör, hur jobbig hon än kommer att tycka att jag är) och hon tittade på mig, la sin hand på min kind och sa: ”mamma, jag älskar dig också”. 