Jag är svinrädd för två saker. Alltså riktigt rädd. Det är för höjder och djupt vatten. Och den här rädslan eskalerade ungefär 50 procent när jag fick Lilo. Plötsligt kom jag på att jag inte var odödlig och att något faktiskt kan hända mig. Jag skulle nog vilja säga att jag gått från att vara en våghals till att bli en fegis efter att jag fått Lilo.
Men innerst inne vet jag ju att det inte är farligt att åka bergochdalbana eller att simma där det är ett djup under mig. Men fobin gör att hela min kropp säger ”nej, gör det inte”.
Och helgen i Norge har varit utmanande för mig. Att sitta och fiska i en liten motorbåt bland höga vågor på 50 meter djupt vatten (300 m djupt bara en bit ifrån) var en jäkla ångest. Men jag gjorde det i alla fall. Även om det inte var en lång stund. Och igår paddlade jag kajak över en fjord, vilket jag ALDRIG trodde att jag skulle göra.
Hur som helt så kommer jag att fortsätta att säga ja till allt jag är rädd för. Så länge det inte handlar saker som är farliga på riktigt.