Jag var tvungen att ställa frågan: Vill du gifta dig med mig?
Lyckan är att träffa någon som verkligen fungerar med ens barn. Och som dessutom kommer med ett fantastiskt barn. Lilo är så glad över vår nya familjekonstellation, och det gör mig verkligen så lycklig.
Nu har vi friat en gång var. Känns bra.
Det här inlägget innehåller köplänkar.
När många mattar ner sin hud så gillar jag att glänsa! Ansiktsolja är verkligen viktigare för mig än dagcremen eller så adderar jag ett par droppar olja i dag/nattcremen varje morgon/morgon.
Och varför är olja så bra då?
Jo, för glowet och för att återfukta = färre rynkor och linjer. Om man nu inte vill ha det alltså. Också därför jag oftast har massor av olivolja i min mat (smörj inifrån).
Grym olja med ekologiskt björklövsextrakt, gurkörtsolja och jojobafröolja som ger intensiv fukt och näring. Absorberas snabbt! Pris 390 kr.
Ekologiskt oljeserum med höga halter av antioxidanter, vitaminer och fettsyror. Pris 379 kr.
Prisvärd olja av kallpressade frön från Jojobabusken. Superbra om du har känslig hud eftersom jojoban är lik den talg som huden naturligt producerar. Jag blandar även ett par droppar av den här i mitt balsam eller direkt på topparna. Pris 219 kr.
Vårdande anti-age ansiktsolja med arganolja gör huden len, ger lyster och intensiv näring. Pris, 307 kr (med 25 % rabatt nu).
En av de lyxigaste oljorna, enligt mig! Högkoncentrerad, intensivbehandlande vitamin C-olja som som förbättrar hudens lyster och elasticitet. Pris, 1695 kr.
Ny dag, nya utmaningar… Kämpa alla mammor! May the force be with you!
Igår lanserade Emma Wiklunds sina nya hudvårdsserie Ultimate. Och eftersom jag verkligen gillar Emma och produkterna från Emma S så frågade jag min mamma om hon kunde ta Lilo ett par timmar då jag gick på releasemiglet, vilket hon kunde.
Och efter ett par timmar av superhärligt mingel, och peppigt häng med fina Alexandra Kamperhaug, så åkte jag hem igen och mötte detta… Hjälp!
Jag öppnar dörren och hör att Lilo och min mamma är i badrummet. Jag hör hur Lilo badar och sjunger glatt:
”Jag skaaaaa bjuuuuda Bolleeeeee på en liiiiten bäääärs, lalalalalaaaaa!”.
Jag har igen aning om varför hon så ofta säger denna mening, men den upprepas väldigt ofta (Bolle = min kille).
Men inte nog med detta. I sin hand har hon en glidmedelstub…
”Mamma, kolla! Jag hittade din ansiktscreme under soffan! Jag tvättar den åt dig!”.
Tur att Lilos mormor ser så dåligt.
Note to self: städa undan dina spår efter sex.
Jag är ju verkligen ingen förälder som är rädd för socker. Och med det menar jag att jag tycker att det hör till med någon bulle/glass/lite godis då och då och fredagsmys och lördagsgodis.
Jag skiter ganska mycket i e-nummer, eko-produkter och så vidare när det kommer till godis. Och ja, barn vill ha annat än russin och äpplen i sin fiskdammspåse. Kalas ska vara kalasigt!
Men ett överdrivet sockerintag känns bara så onödigt. När jag var på Mallorca i somras så blev jag nästan lika chockad över vad många barn fick äta till frukost (det var buffé). Fem muffins och en milkshake typ.
Och här kommer ett dilemma som ni kanske kan hjälpa till med: en väninna till mig har nämligen ett problem. Det är så att hennes sons bästa kompis (de är 8 år) får äta bullar och glass varje dag hemma. Och eftersom hennes son är hos dem så ofta så blir han ju också bjuden på alla godsaker – så klart.
Men min väninna är inte okej med detta, men vet inte riktigt hur hon ska tackla problemet. Hon vill ju inte kränka föräldrarna och hon vill inte de ska känna någon skuld i att de gett hennes barn (och deras egen son) så mycket sötsaker.
Jag känner själv att jag hade sagt till, men som min väninna vet jag inte heller exakt hur jag skulle säga det. Man vill ju inte få någon att känna sig dum, men samtidigt vill man ju hålla på sina egna regler som förälder….
Igår när jag skulle hämta Lilo så möttes jag av att hon gjort två gigantiska hål på sina tajts.
Och om det är något jag inte klarar av så är det när hon är oförsiktig med sina kläder och prylar. Jag står helt enkelt inte ut med det beteendet – jag vill ju att hon ska vara tacksam för de prylar och kläder hon får.
Så vi hade en lång diskussion om detta igår och jag var på riktigt väldigt upprörd över detta, men höll mitt lugn.
Hennes förklaring till varför hon rivit sönder sina tajts?
Det var helt enkelt för varmt under samlingen och hon hann inte ta av sig tajtsen för att hon var ”SÅÅÅÅÅ svettig” att hon bestämde sig för att klippa och sen riva två stora lufthål i dem. Det hade hon ändå tid med…
Puh.
För övrigt så vägrar Lilo ha några andra byxor än tajts. Vägrar!
Nu hoppas jag att den här nya outfiten från Kappahl får vara utan ”lufthål”.
Är egentid viktigt för dig? För mig är det superviktigt. Och då menar jag inte bara tid från Lilo utan även tid från jobb och alla måsten. Jag tror att det är viktigt att få tid att tänka och framför allt för att få NJUTA av tystnaden. Tystnaden!
Jag älskar Lilo mer än livet, men att få ha en stund utan ”maaaaaammmmaaaaaaa!” (Lilo är med sin pappa, no worries). Eh ja. Så här är jag – på lyxigt spa mitt i stan och njuter av bad, bastu och godsaker.
För övrigt – mitt bästa tips till ALLA mammor: Unna dig! DU är värd det.
Ja jag ser kanske bister ut, men jäklar vad jag göttar mig på insidan…
…och afternoon-fika – come to mama!
Uppvärmd pool med vy mot Gamla stan.
Ska jag berätta en sak, ibland är jag livrädd för att lägga upp bilder på mig själv i bikini (det är också därför jag tvingar mig att göra det). För jag vet inte var jag passar in… och jag vet att jag blir bedömd – hur jag än ser ut. Fast det är MIN kropp.
Jag är tydligen ”för smal” för att vara kroppspeppare och jag är för stor för att komma i storlek 42. Jag har aldrig påstått mig ha något annat än att ha en vanlig jäkla kvinnokropp. För min kropp är ytterst ordinär: jag har platta partier, jag har partier med valkar, jag har celluliter, jag har fett, jag har ben som sticker ut på vissa ställen. Och det är just det som jag blir galen på – att jag ser så vanlig ut, men ändå inte alltid kommer i kläder från en ”vanlig” klädkedja.
Och jag STÅR inte med att Lilo ska växa upp med skeva kroppsideal eller storlekar som utesluter en viss typ av kropp (som typ gemene man har). Jag kommer alltid att kämpa för att få en ändring på detta.
Nu ska jag gå min dagliga kanelbulle och planera kvällens middag. Taco hej.
Nyss var hon min bebis och helt plötsligt sitter vi igår och har fredagsmys tillsammans i soffan och tittar på ”Fångarna på fortet” och diskuterar allt från chips till kärlek.
Jag vet inte hur ni känner, men jag kan nästan få panik över att mitt barn håller på att gå från mini till tjej. Vart tog min bebis vägen? Det gick så snabbt! För snabbt!
Det här sätter så klart igång tankarna om hur det skulle vara att få ett barn till. Och i både veckans avsnitt av min och Cilla Holms (bara en månad kvar till hennes dotter kommer!) podd ”Jag vill ha barn” och i min senaste mama-krönika (senaste numret med Vanja på omslaget) pratar jag mer om detta.
För hur tacklar man trista siffror om man funderar på barn vid hög ålder?
Även om fertiliteten är på väg neråt med stora steg, så behöver det ju inte betyda att ens barnlängtan har försvunnit. Jag tycker att det hela är superknepigt, speciellt när man känner sig frisk och ”ung” i kroppen och nu är rutinerad i föräldraskapet.
Kl 14. Första gången i mitt liv jag ens håller i en bröllopsklänning. Måste en bröllopsklänning vara vit? Kan man gifta sig i svart?
Kl 9. Älskar att äta långfrulle med Lilo. Och om hon får välja ställe så blir det oftast Älskade traditioner på Södermalm.
Wraffle – så otroligt gott!
Kl 19. Drinks och middag på Torpedverkstan på Skeppsholmen. Så mysigt ställe med supersmarrig mat.
Fab 4. Isabel, Sofia, Ninna och jag. Så bra team.
23.00 Träffar min kille. Censurerat innehåll…
Hoppas att ni haft en haft en härlig helg – och glöm inte att rösta!
Nej, ingen är en perfekt förälder och ALLA gör vi saker som kanske inte är helt kosher utåt. Som morsa tappar jag det ibland, jag gör saker som skulle få mammapoliser att svimma. Tänkte därför tipsa om en liten lek som jag tycker att du ska göra med dina vänninor som också är morsor: ”Jag har aldrig”…
Alltså den klassiska leken där man måste dricka en klunk mammasaft om man HAR gjort saken (självklart behöver man inte dricka alkohol)… Och det handlar bara om ”mamma-life-hacks”. Jag kör på här – och fyll gärna på med dina ”jag har aldrig” i kommentarsfältet!
…låtit mitt barn äta tårta till frukost.
…slängt mitt barns ”konstverk” direkt i soptunnan.
…smyg-gömt vissa plagg (fakkin Frost!!!) och sagt att de är i tvätten. Typ jämt.
…klippt mitt barns hår under tiden hon sovit.
…svarat på barnets fråga ”mamma, vad äter du på?” med ”det är mammas medicin som INTE alls är god”.
…druckit cola gömd i kaffekopp.
…gett mitt barn obegränsat med skärmtid.
…mutat mitt barn… ehm, tio gånger om dagen.
…aldrig gett mitt barn precis vad hon vill i affären för att få henne att sluta bråka.
Känner du igen dig?
Hur viktigt är det för dig att få egentid? För mig är det superviktigt (ja, jag tjatar om detta, jag vet!) att få egentid för bara mig själv, men också tillsammans med min partner. Och det har INGET med att jag inte vill vara med mitt barn (hon kommer alltid först).
Och det bästa jag vet är när jag och min kille har en kväll tillsammans bara vi så finns det vissa saker som ingår i vår ”date night”, men det absolut viktigaste är enkelheten. Jag vill inte vara på en fancy middag ute, jag vill äta gott, mysa och kolla på någon tv-serie. Tycker att det är det absolut lyxigaste som finns. Och klädseln måste vara ”sexy-mys”, haha.
Igår hängde jag med Niklas till ishallen (hockey är ingenting för en person som jag som fryser jämt!), sen tog vi ett glas på ett ställe nedanför mig, köpte pizza och bara låg i soffan och kollade på ”Trailerpark boys”. Finns typ inget bättre.
Jag befinner mig just nu på en ö som heter Bolga i norra Norge. Det är min kompis Lisa som dragit ihop en tjejresa – så fantastiskt!
Titti Schultz, Lisa Idering, Ebba Bozorgnia, Mia Rossling och jag.
Livets promenad typ.
Så bra hund.
Här bor vi på Bolga Brygge.
Jag är svinrädd för två saker. Alltså riktigt rädd. Det är för höjder och djupt vatten. Och den här rädslan eskalerade ungefär 50 procent när jag fick Lilo. Plötsligt kom jag på att jag inte var odödlig och att något faktiskt kan hända mig. Jag skulle nog vilja säga att jag gått från att vara en våghals till att bli en fegis efter att jag fått Lilo.
Men innerst inne vet jag ju att det inte är farligt att åka bergochdalbana eller att simma där det är ett djup under mig. Men fobin gör att hela min kropp säger ”nej, gör det inte”.
Och helgen i Norge har varit utmanande för mig. Att sitta och fiska i en liten motorbåt bland höga vågor på 50 meter djupt vatten (300 m djupt bara en bit ifrån) var en jäkla ångest. Men jag gjorde det i alla fall. Även om det inte var en lång stund. Och igår paddlade jag kajak över en fjord, vilket jag ALDRIG trodde att jag skulle göra.
Hur som helt så kommer jag att fortsätta att säga ja till allt jag är rädd för. Så länge det inte handlar saker som är farliga på riktigt.
Nej, jag dömer ingen. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är humoristiskt att man väljer att visa sitt mamma- och småbarnsliv på sättet som exempelvis Kylie Jenner gör.
Kolla på bilden! Hahaha, har ni nånsin sett en mamma vänta på att sitt barn ska vakna på samma sätt som Kylie? Och har ni ENS varit med om att en mamma har väntat på att sitt barn ska vakna? Va, va, va? Det är något jag i alla fall aldrig upplevt då 78 000 miljoner saker ska hinnas fixas när bebben sover (om de ens sover… hej, Lilo ”hatade att sova som bebis” Leone).
Och jag såg i ”Svenska Hollywoodfruar” att Elena Belle och hennes kille har en nanny typ jämt. Men ändå hinner hon inte köpa kläder i sin egen storlek? Förlåt, kunde inte hålla mig 🙂
Det är ändå väldigt lustigt hur föräldraskapet ser olika ut för alla. Själv är jag glad om jag hinner smygäta godis i köket 30 sekunder utan att bli upptäckt av minihärskaren i huset.
Hursomhelst – kämpa alla dödliga morsor! Er tid för att kunna skita i fred kommer också att komma en dag!
Alltså Lilo igår… Jag förberedde en mysig middag igår och gick in på Systembolaget för att handla en flaska vin. Och nej, jag behöver inte ursäkta mig, men min unge är en liten hitte-på:are…
Lilo (typ musikal-sjunger): Maaaaaaammmma, ska du köpa mamma-vin nu? Jag vet att du vill ha mamma-vin!
Jag: Vad är ens mamma-vin?
Lilo: Sånt som du och ALLA mammor dricker jääääääämt! Alla mammor älskar mammaaaaaaa-viiiiin! MA-MA-viiiiin!
Jag: Absolut, älskling. Ehm. Kom vi ska betala nu.
Lilo (till killen i kassan): En flaska mamma-vin, tack!
Ridå.
En av mina favoritpersoner: Tilde Fröling. Blir alltid så glad av att hänga med henne. Det blir alltid mycket skratt och prat om livet på ett bra sätt.
Och jag fick den här veckan medverka i hennes och Vivianne Treschows podd ”Dejta med Vivianne och Tilde”. Och jag bjuder rätt så mycket på snack om min relation och kärlek. Och ja, jag är ju ganska ofiltrerad (eh, sorry älskling?) … Men podden handlar ju om relation och allt vad det innebär.
Jag, Vivianne och Tilde. Lyssna gärna på vårt dejting- och realtionssnack! För övrigt så är Tilde singel…
I Acast studios där jag även spelar in podden Jag vill ha barn med Cilla Holm. Jag berättar också i Viviannes och Tildes podd om hur Cilla träffade sin nuvarande kille då hon var gravid i femte månaden (hon ska ha barn om tre veckor, hurra!).
Idag har jag testat trådning. Skulle egentligen bara göra det för att fixa brynen, men testade också att tråda hela ansiktet mest för att jag var nyfiken på hur det skulle kännas. Jag har inga som helst problem med att ha lite fjun i ansiktet.
Och mina bryn blev superbra, men tydligen ska man inte sminka sig på två dagar och hålla huden superren och bara använda kroppspuder i ansiktet så att porerna sluter sig (ser du mig på stan och undrar varför jag ser ut som ett spöke light så vet du varför).
Jag helt lugn med att inte ha smink, men man kan tydligen få någon sorts acneexplosion av trådning? Och det vore ju mindre kul… Någon som har erfarenhet av trådning eller har något supertips för att inte få ett pizzaface?
En bekant till mig la upp det här på sin Facebook. Och ärligt: Hur fasen kan man bara lämna sina barn på det här sättet?
”Nu har jag inga egna barn, men är det verkligen rimligt att lämna sina barn i 4-6-årsåldern ensamma i en hotellobby en hel arbetsdag medan mamma har konferens? Hörde hur hon förmanade dem att de får ringa ”om något händer” men på inga villkor komma in i mötesrummet. Jag fattar, livspussel och allt, men… Om de inte får vara på förskola ska de väl vara hemma? Jag skulle, rent teoretiskt, utan problem kunna ta de här ungarna och dra, mamman sa högt och tydligt att hon kommer ut och kollar dem vid LUNCH.”
Det är ju HELT orimligt. Om man är tvungen att ta med sig sina barn till jobbet så får man ju ta ansvar för dem – ta med dem in på den där konfan eller STÄLLA IN. Bara att lämna dem själva och säga att de inte får störa är helt galet. Barnen måste blivit så ängsliga. Och att låta andra, som man inte ens känner, ta ansvar för barnen under DERAS arbetstid – bara så uselt beteende på alla sätt.
För övrigt tycker jag inte att det är okej att ta med sig ett sjukt barn till jobbet (det kanske inte var anledningen här, men ändå). Det är verkligen att inte ta hänsyn till andra människor som så klart inte vill bli sjuka.
Hur viktig den där konferensen än var – ingenting kan vara viktigare än att dumpa sin barn på det här sättet. Lilo hade blivit förtvivlad om jag hade gjort på det här sättet.
Jag älskar Kamratposten. För genom KP fick jag själv reda på saker som mina föräldrar hade svårt att prata om med mig: känslor, kärlek, kroppen – ja, typ det mesta faktiskt.
Därför pratar jag redan med Lilo om mycket. Speciellt vad som händer i kroppen. Hon är väldigt nyfiken på mens, kroppshår, snippan och så vidare. Och jag vill verkligen att Lilo ska kunna prata med mig om allt utan att känna skam. Sen kan man ju så klart tycka att det är pinsamt att prata med sina föräldrar, och det är där KP kommer inte som en allvetande och peppig kompis.
Det här inget samarbete eller så, jag vill bara rekommendera ”Stora boken om Knopp & Kropp” till er som har tweenies (själv ger jag den här till min partners fina 10-åriga dotter som också älskar KP). Den innehåller över 200 sidor med frågor, expertsvar, intervjuer och illustrationer om kroppen, känslor och puberteten. Så bra!
